Håller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om några år har vi anledning att misstänka att den svenska välfärden kommer att försämras om inget görs den närmast tiden. När 1940- talets baby-boom går i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltså vi, får betala för 50 procent fler pensionärer än idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionärer är det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av välfärdssystemet baseras på skatteintäkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser är hållbara i framtiden genom att beräkna kostnaderna för de åtaganden som kan bli följden med dagens politik och beräkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den..

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Denna studie är en fortsättning på kandidatuppsatsen Sveriges kommuners turisthemsidor ? En studie om var Sveriges kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som är två av författarna till denna studie. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur Sveriges kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 kommuner. Resultatet visade att kommunerna använder sina turisthemsidor och sociala medier för att nå ut till önskade målgrupper.

Fem medieföretag har granskats; Sveriges Television, TV4, Sveriges Radio, DN och Aftonbladet. 4 veckor valdes ut, jämnt fördelade över ett år för att undvika att resultatet skulle påverkas av olika idrotters tävlingssäsonger..

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap..

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

Miljöfrågorna och miljöarbetet har förändrats under de senaste åren och det har blivit uppenbart att något måste göras för att begränsa människans miljöpåverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hållbar utveckling och grunden för det internationella tänkandet om det ?uthålliga samhället? lades och gav genomslagskraft även i Sverige. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hållbar utveckling och det uthålliga samhället..